Nyfiken?

Jag har hört rykten om att någon släkting har besökt min pojkväns arbetsplats och försökt få en glimt av honom. Jag misstänker starkt min faster. Dessvärre blev det inget napp för henne för han var ju på semester. Men du kan vara lugn i början av augusti lovar jag att jag kommer och visar upp honom!

St. Petersburg - här kommer jag!

Efter en stressig arbetsvecka är jag nu helt slut och på väg till St. Petersburg. Det har känts väldigt overkligt hela veckan att jag faktiskt ska dit nu i helgen, men imorgon bär det av. Först bil till Karis, tåg till Helsingfors och 11:30 avgår "vår" buss till St. Petersburg. Jag åker tillsammans med Nordjobb, så det är bara för mig att stiga på bussen så kommer jag fram. Det känns bra för jag är så pass trött nu att jag inte tror att jag skulle orka anstränga mig för att hitta till St. Petersburg själv. Men det ska bli spännande. Jag har bokat in mig på tre stycken extra grejer: balett, en tur på kanalen samt ett besök till Erimitagen. Sen är det också en stadsrundtur på programmet samt shopping. Jag hoppas även på att få se lite av det ryska nattlivet vilket jag har hört är rätt så livat.

Ortsborna anfaller!

Nu har lokalbefolkningen hittat min blogg, gäller att passa sig vad man skriver nu. Skämt åsido, välkomna!

Filosofera

Jag och min rumskompis brukar ägna kvällarna åt att diskutera olika viktiga frågor så som hur man blir lycklig, vad man ska göra av sitt liv, hur man vet vad man vill och så vidare. Ikväll har vi faktiskt kommit fram till något och det är att man måste bli bättre på att ta dagen som den kommer. Det är en konst att inte planera för mycket. Att våga lita på att det blir bra, vilket det oftast blir bara man vågar ta chansen. Att våga möta det okända genom att bara vandra ut i samhället med en oplanerad dag eller vecka. Men att göra det på ett smart sätt. Är man ständigt uppbokad av intressen, möten och vänner finns det ingen tid för spontana besök, nya bekantskaper som man dröjer sig kvar och pratar med eller utdragna promenader. Man måste medvetet välja att våga möta livet.

Att vinna tillbaka sin familj

Ett utav mina nöjen här är att läsa och praktiskt nog delas detta intresse av min rumskompis vilket leder till ett bra utbud på böcker, vi lånar av varandra samt lånar av varandras biblioteksböcker, samt att vi tipsar varandra om bra böcker. Senast blev jag tipsad om boken Löpgravsvägen som är skriven av Kari Hotakainen. Jag har nu läst ut denna bok och den var minst sagt speciell men på ett bra sätt. Boken handlar om Matti som blir lämnad av sin fru och hon tar parets dotter med sig. Detta gör Matti förfärad och han vill absolut vinna tillbaka dem. Han kommer på att det ultimata sättet att göra detta är att köpa ett hus, för hans fru har alltid drömt om att bo i ett egnahemshus. Men Matti har inga pengar till att köpa ett hus utan måste komma på olika sätt att finansiera ett husköp eftersom han inte vill bli uppbunden av ett huslån. Därför börjar Matti med erotisk massage, förmedlar stöldgods med mera, allt för att få råd med drömhuset som ska ge han familjen tillbaka. Boken är skriven på ett väldigt rakt och humoristiskt sätt, man kan nog säga att det är finsk humor. Jag skrattade väldigt många gånger och man lider verkligen med Matti och hans försök att få sitt drömhus.

Någon annan som har läst denna bok?

Bengtskär

Jag sitter i ett fönster i själva fyrtornet, lägg märke till utsikten.

Måndagen den 8 juli åkte jag, Kim och min rumskompis till Bengtskär. Bengtskärs fyr är Nordens största och högsta fyr och byggdes år 1906. Till Bengtskär kommer man med turbåtar både från Rosala, Hangö och Kasnäs. Vi åkte från Rosala och det tog ungefär 45 minuter enkel väg. Det var en väldigt mäktig plats att besöka. Mitt ute i ingenstans tronar en över 50 meter hög fyr upp sig. När man tittar ut mot havet ser man ingenting annat än bara hav eftersom Bengtskär ligger längst söderut av alla öar. På Bengtskär fick vi en guidad tur, vi åt fisksoppa och Rosalalimpa samt att vi besökte kapellet, ett litet museum, en bunker samt tittade på alla de inristningar som finns i berget, den äldsta är från 1920-talet.

Nya kläder

Jag köpte en svart trench på HM i Åbo. En sådan har jag letat efter en tid och mitt i allt bara hängde den framför mig. På fötterna mina nya skor från Marimekko i Helsingfors.

Min rumskompis äter bara frukt

Min mat är på översta hyllan, resten är hennes vindruveranson för en vecka.




















En veckas vattenmelonsförbrukning

Högsåra

Farmors café i Högsåra en solig dag i början av juli.

Farmors café

Lite bilder från Farmors café i Högsåra.